Svensk ordbok 2009, webbversion
fara u
´
t
verb
for farit
,
pres.
far
far·it
●
häftigt angripa
ngn, vanligen med ord
komm.
fara ut i smädelser
fara ut i ngt (mot ngn)
sedan 1640
Subst.:
vbid1-146825
utfarande